Valfrihet?

Nu börjar grupperna sätta sig för nästa läsår. Vi verkar fylla alla klasser och tyvärr så får inte alla som vill plats.

Det måste kännas rätt hårt för dem som flyttar in till vårt område när vi tvingas säga nej och hänvisa till en annan skola.

Jag måste säga att jag förstår frustrationen som en del visar över detta. När till och med närmaste skola är full så blir det inte mycket av med valfriheten heller.

Det finns många fördelar med friheten att välja skola, men nog blir det komplicerat då alla önskade skolor är fulla.

Trots några ledsna själar så har det ändå fungerat rätt bra.

Vi har dock några enstaka platser kvar till blivande åk1. I valfrihetens namn så vill vi så klart att några ska välja dessa för att fylla elevgrupperna, även om det drabbar andra klasser och skolor i Bromma...

Detta får de som läser det här gärna sprida. Vi vet ju att vi erbjuder bra skola.

Trevlig helg och valborgsfirande

En lysande dag av läsning

Ytterligare en temadag till handlingarna. Den här gången avhandlade vi världsbokdagen och passade på att ha en trygghetsdag om utanförskap samtidigt.

Det blev som vanligt riktigt lyckat och det var inte så svårt att förena dessa två teman. Med en bra bok är man ju dessutom aldrig ensam…

Under Pi-dagen för några veckor sedan såg jag elever i korridorerna som memorerade decimaler och/eller löste matematiska problem. När jag ser sådant i korridoren då de har rast, då vet jag att vi har lyckats väcka engagemang och intresse.

Den här gången var korridorerna fulla med äldre elever som satt och läste för yngre. Jag tror inte att vi kan överskatta värdet av detta. Äldre läsande elever som förebilder, det vill vi ha.

I klassrummen diskuterades utanförskap och det hela resulterade i en tipsbank i ljushallen där olika exempel på utanförskap presenterades tillsammans med olika lösningar.

Bra saker

Ibland händer det bra saker. 

Eftersom vi ökar elevantalet på skolan så tog vi chansen och sökte extrapengar. Vi kommer ju att behöva investera i skolmöbler och andra inventarier till hösten då vi blir några fler. Och vad hände?

Jo, vi fick 342 000:-

Nu håller vi som bäst på att inventera hur vi har det, och vill ha det, i klassrummen, för att få till så bra lärandemiljö som möjligt.

Vid sådana här tillfällen känns det riktigt bra att tillhöra en så stor organisation som utbildningsförvaltningen. Man kan aldrig räkna med det men, ”plötsligt så händer det”.

På en annan nivå så förekommer annat.

I morse kunde vi på radion höra skolministern diskutera de ”stora” skolfrågorna. "Vilka regler ska gälla för mobiltelefoner"?

Riktlinjer är alltid bra men med rätt stor erfarenhet av dylika frågor så vet jag att regeldiskussioner har en tendens att aldrig ta slut. Vi får vara glada för att de också talar om annat. Annars lär inte mycket hända från den fronten.

Gällande just regler så har skolan uppdraget att göra regler för både skolan som helhet och regler som ska gälla i klassrummet, vilket kan bli svårt när också detaljreglerna kommer från regeringen.

Min erfarenhet säger att ”problem” med mobiler handlar om ledarskapet i klassrummet. De flesta lärare har inga svårigheter med detta och de som har, de måste vi hjälpa. Det finns så mycket positivt med den tekniken som mobiltelefonerna erbjuder så tog vi bort dem så skulle många elever med svårigheter få det än svårare.